kaka

Tja, sånt här håller jag på med på kvällarna..

Närå. Äntligen fick jag till lite bak. Imorgon ska vi baka mer har jag lovat Ossian. Han orkade inte vara med idag. Han har lämnat soffan en gång under dagen. Lillhjärtat. Han längtar ut, han vill orka leka.

Anamnes

HÖRRNI, JAG HAR SLITIT MITT HÅR OCH SVURIT VÄRRE ÄN..VÄRST. BLOGGEN VILL INTE DELA IN I STYCKEN OCH ENS NYA RADER, LEDSEN FÖR DET, LÄS OM NI VILL. TÄNK: NY RAD, TÄNK NYTT STYCKE. Ossi blev riktigt dålig av sin magsjuka. Många samtal med 1177, sjukvårdsrådgivning, en tjej var extra kul, lät ungefär så här: Gullig invandrar tjej (arg): -Men, lilla mamman, du måste kolla kisset, heeela tiden, förstår du? -Jaaa. Jag ska, lovar. -Har hon (Kallade Ossi för "hon" trots att jag förklarat många ggr att det är en han) haft mycket diarré? -Nej, han kräks bara. -Okej, mamma, jag förstår, mycket diarré, jag skriva här.... -Nej, inte diarreé, bara kräks. -Lugn, mamma, jag förstår, bara diarré.... -Men... -Köp vätskeersättning. Nu, mamma! -Men, det finns inte här, jag har kollat. Nu viskar hon: -Okej, mamma, jag ska nu berätta för dej receptet på egenkokt ersättning, men jag gillar det inte, bättre köpa, mamma. Penna? papper? Är du redo? då vi kör. Tyst och hemlig berättar hon för mej det hemliga receptet. Nu blev det så illa att Ossian fick åka ambulans till Uppsala. Pappa och han. Stackars liten. Jag gick hemma och grinade, så maktlös, så orolig. Fan vad det var pest. Men, liten fick komma hem på kvällen, med ett vätskeschema. Om han inte kissade samma kväll, så skulle vi åka tillbaka till sjukhuset. Men, kisset kom, och massor dessutom, tjohooo!!! Så vi klarade det! Mina tips i dessa magsjukans tider är att bunkra med Resorb och allt som ungen tycker är gott att dricka. Börja tvinga i vätska från första spyan, en tesked/5:e minut. Hålla koll på kisset, enligt 1177 så ska barnet till sjukhus om det inte kissat på 6 timmar. Slöhet, muntorr osv är också tecken på att man kanske behöver en koll av läkare. Min egna 1177-tjej ringde idag igen: -Men heeej, var har ni varit? Jag varit så orolig!!!! Jag har ringt massa gånger! -Ja, hej, förlåt, Ossi fick åka ambulans igår.. -Neeeej!!! Vilken drama!!! Stackars barn. Stackars mamma! Ja, jag kan bara hålla med. Stackars oss. Vilken resa. Slut nu hoppas jag.

Farfar Misse

Som en skänk från ovan. Farfar Misse (kallas Nisse, men Alex sa Misse, när han var liten, gulligt) knackade på dörren imorse, typ 5.30 såg jag konturen av en man genom fönsterrutan på ytterdörren, halvnaken som jag var fick jag aggression och skrek åt mannen att det står någon på trappan! Lilla farfar kom med 1kg godis var åt mina sjuka barn. Okej, Misse, du är förlåten.

Nu tänker ni; Men...hon gör ju karriär inom tandvården, låter hon verkligen sina barn äta godis på en fredag, helt random? Svar: Ja. De ska få äta detta godis hela helgen.
Dock ska de med jämna mellanrum skölja med fluor, använda tandtråd, borsta 222, dvs två minuter, två gånger per dag med två cm tandkräm på borsten.

Börjar bli friskare, så skönt. Inte nog med kraft tyvärr för att vilja baka till födelsedagen, orkar nog inte ens göra kaffe, så kalaset flyttat till nästa helg.

Dammsugit med snoret hängandes från näsan, lät det hänga ett tag ifall någon skulle se. Kanske tycka synd om mej och beundra mej för att jag trots svår sjukdom, dammsög. Ingen kom och såg, så till slut plaskade snordroppen till golvet och jag var tvungen att torka bort den. Fail.

Sen skulle jag vilja gnälla lite på dej, Sigge som inte kan fatta att när man har svårt att andas genom lilla näsan för allt snor, så, öppna munnen och andas genom den! Istället för att ligga och få panik på natten för att du inte kan andas. Skärpning Sigge!
Naaaaw...mammas bebis! Inte lätt att vara liten med feber och snor. Jag förlåter dej.

Suprise!

Kolla! Jag fick roligt i posten idag! Moff-jag på framsidan av en box fylld med godis, biobiljett och trisslott. Kul!

Tack pappa, Ulla och Ewe!

Som vanligt har jag försökt överleva dagen, efter megaförkylning kom en liten släng av magsjuka. Japp.

Men, glömmer mina egna bekymmer när jag hade fyra (4) sjuka barn hemma med mej idag. Tralalalalala, sliter mitt hår medan jag dansar en panikdans med uppspärrade skräckögon. Laaaa.

Nu moffa gosse.

Less.

Ge mej styrka. Lika less som alla andra i min omgivning på att jag mår dåligt. Känner mej verkligen gnällig och dramatisk. Ett sista gnäll då, snälla?

Yr i huvve.
Mår illa.
Trött.
Ont i huvve.
Snorig.
Hostig.
Ont under näsan.
Ful i håret.

Nu ska jag ligga lågt, sa han som ramla ur sängen. (tack mannen, för roligt uttryck)

Mayday...

Hjäääälp.....

Jag var ut i världen igår. Med darriga ben satte jag mej i bilen tillsammans med de minsta två barnen och mannen. Var förundrad över världen därute. Fick träffa underbara människor och äta tårta. Tänk att det finns en värld utanför mitt hus. Och andra människor.

Idag är det sjukt igen. Orkade nästan inte ta mej hem från dagis. Blä. Jag som skulle baka idag till min födelsedag. Orkar inte.

Ossi låg på sin säng och läste för Sigge. En småbarnsbok som handlar om en katt som tappar bort en anhörig i en stor affär. Så gulligt, tyckte jag och tjuvlyssnade lite på de två små. Gulligt, tills jag hörde Ossi:

"Då kom det en stor, ful fågel. Han var ond. Han måste dö."

Hmm. Förmodligen måste sagan hottas upp med lite action, tyckte Ossiman.

Om vi ska fortsätta temat roliga Ossi kommentarer så dansade jag loss imorse, utan amningsbh, varpå ungen påpekade: "Dina tuttar vinglar, mamma."

Japp, tuttarna måste få vingla lite emellanåt, synd om dom som kläms i en bh hela dagarna.

Hostat i natt så jag störde lilla Sigge som för en gångs skull ville sova. Fick lägga mej på soffan och hosta så jag trodde lungorna skulle flyga upp. Men som sagt, tur att det är jag som drabbats av detta helvete, en vanlig människa hade dött av detta.

Så, dagen idag handlar endast om att överleva.

Harkel

Ossi smittar, såklart smittar mej. Jag hostar upp massor med onämnbara saker på mornarna, så äckligt, och, ni ska bara veta att det är ren styrka, min styrka som gör att inte den där venen i pannan har spruckit när jag hostar upp mina lungor.

Men, som en kär bror till mej brukar säga; En vanlig människa hade dött av detta.
På eftermiddagen snurrade det i skallen så det kändes som om jag gick i uppförsbacke i köket. Vilket ju är ganska okej, eftersom jag har hört att just uppförsbackar är bra att knalla runt i om man vill att bakdelen ska bli fastare och lite mindre "vattensäng" i konsistensen.

Tog hem två små grannpojkar jag träffade på vägen till dagis.
Deras mor hade bråttom och ville att de skulle gå fort, de ville inte grabbarna, och eftersom jag sällan har bråttom nuförtiden (tro nu inte att jag inte är stressad, för det kan man vara utan att ha bråttom, jag väljer alltid att vara stressad, konstigt), så valde grabbarna att följa med mej och Sigge till dagis för att hämta Ossiman.

Och jag tänkte; wtf, vad gör det för skillnad, fyra eller sex barn. Följ med hem vettja.
Mamman till grabbsen kom senare, så vi satt i solen, drack kaffe och skröt om vem som hade den äckligaste hostan och vem som var mest härjad efter alla förlossningar.

Nu har jag smort in mej med brunutansol, kunde inte låta bli, så här sitter jag och luktar illa. Igen. När vi vaknar imorgon kommer Sigge också lukta solarium, för jag kan inte låta bli att gosa med hans tjocka, mjuka kinder.

Nu, hostmedicin med smak av körsbär och choklad. (Varför? Finns väl så mycket andra goda smaker man kan försöka trolla bort äckliga smaker med. Vem gillar körsbärschoklad?)

Go natt alla sjuka, glöm inte att jag är sjukast, men jag fixar det, för jag är ingen vanlig människa.

Men Sigge....

Tänkte att nu när Ossi äntligen kan gå på dagis, efter att ha varit sjuk lääääänge, så kan ju Sigge sova i vagne och jag i soffan. Gu så skönt när han slocknade. Innan jag la mej i soffan kollade jag till honom, och möttes av detta. Solstrålen tänker då inte sova! Tänk om man skulle missa nåt! Jaha. Då busar vi istället innan Ossi ska hämtas. Bestäm du då.

.....

Vissa besök är värda att vänta på!

Lilla bror kom på besök. Tvingade ut oss på fotboll i regn och rusk. På konstgräsplan som ligger nästgårds, fast jag har aldrig varit där.

Vilka lag som spelade, visste vi. Men inte vilken färg de hade på sina matchtröjor, visste vi inte, när jag såg att det stod Tierp på de rödas tröjor la jag ihop ett och ett, de med röda tröjor var Tierp. So far so good. (Att mina egna barn spelat i Tierps färger hade jag helt enkelt glömt)

Vi hurrade när matchen var över, visste inte vilka som vann, men vi var så glada över att få komma in i värmen igen. Wohooo!!!

Men, det allra bästa var att bara få stå där. Brevid sin lillebror.

Tvättips.

Japp. Efter dagar av isolering, så brast det för mamman och Ossi, Sigge fick liksom hänga med. Så här kan det sluta när man sysslar med tvätten. Kalsonger torkar bäst på huvudet.

Vårkänslor.

Sikhjälma, där vi ska bo. Där är det mycket snö som ska bort innan vi kan bada.

Kom då våren!

Hittade början till snödroppar vid husväggen idag. Ca 5 meter på vägen hade asfalten kommit fram, så där ville Ossian gå, fram och tillbaka gick vi. Ossi, jag och Sigge, som låg vagnen, gick på bar asfalt, utan att behöva vara rädda för att halka. Underbart.

dagen i bilder.

Febeeeer, hoooosta. Blir galen snart! Kan inte ens komma ut och handla salt till våran nya diskmaskin. Så köket syns inte bakom all skitig disk.

Ossian har iallafall soffhäng.

Dittdatt

Vaccinerat lilleman idag. Grymt var det, stackarn, en mamma som håller i armarna och två tanter som sticker två sprutor samtidigt i mjuka knubbiga bebislår. Tjoff, kanyl på 7cm rakt in i hullet. Stackars Sigge. Jätteledsen Sigge. Mammas Gullhjärta. Sover nu, imorgon är nog mjuka låren hårda och gör ont.

Ossian, som var febrig i lördags var på israce i söndags, oklokt av hans föräldrar. Natten full av feber och hosta. Han blev hemma från dagis idag, och blir hemma imorgon. Har hört att vi inte är ensamma om att ha sjuka barn. Massor med baciller i omlopp.

Diskmaskinsjäveln trasig. Första gången på 8år som jag stått och diskat med borste och diskmedel, inte så tokigt faktiskt, lite egen tid välkomnas, om det så ska vara att jag får stå och handdiska under tiden är det värt det. En dag räcker dock, imorgon kommer mannen hem med en ny diskmaskin. Bra där, mannen.

Tittade på "En unge i minuten" och tro på fan, att jag vill ha en till...så häftigt att föda barn! Jag vill, jag vill, jag vill!!!! Närå, bytte kanal. Nu är hormonpåslaget över.

Men coolt som en lastbil, det är det allt. Mirakelungar.

Gonatt alla bebisnördar. imorgon ska jag prata preventivmedel med BM. Hmm, skiter nog i det.

Närå.

Rulla in en boll och låt den rulla....

Ähh, några kakor till kaffet gör väl inget om man dricker kaffet med lättmjölk?

Herregud, jag ammar ju, måste äta minst 1cm tjockt lager Bregott extra saltat, på mina 20 skorpor.

Jobbig natt, skittrött, behöver socker!

Orka laga mat, jag är en upptagen kvinna, vi beställer mat!

Eftersom jag är glad idag, så kan jag unna mej en bulle..till.

Eftersom jag är ledsen idag tröstar jag mej med en bulle..till.

När man är mammaledig måste man passa på att fika, med andra mammor.

Ja, hur ska detta sluta?

Bollen Lisa kommer tillbaka till jobbet med inga tänder kvar.
Speciellt nu när jag råkat använda en provförpackning med smörjmedel för munslemhinnor, istället för tandkräm, funderade just varför det var så halt i munnen.

Glad, kåt och tacksam.

Adam lånar bara ut sin keps till de han verkligen älskar.

Ganska så glad idag. Händer inget speciellt. Ossian feber. Han ligger en stund i sängen och lyssnar på saga på sin cd-spelare. Sover en stund. Tittar på tv. Äter glass. Och ett varv till: sängen, tv, glass. Skönt feberliv.

Mannen stått för maten till alla, utom till Sigge, den har jag stått för.

Var ut på en promenad, Sigge och jag. Gick en väldigt kort bit. Tog väldigt lång tid. Vansinnigt halt. Men, våren är på väg, och då är halka en av de smällar man får ta.

Mannen avbryter mitt bloggande hela tiden, han letar hus/stugor på nätet och vill visa mej. Vi ska ju bygga en stuga åt oss så småningom, när allt är klart med tomten. Finns så många fina, men jag har nu min favorit:

Fin va? Kan inte vänta, vill ha stugan nuuuu!!!

Åter till dagen. Jo. Eeeehh, nä, händer inget nog inget mer, har två trötta tonåringar som varit på lanspelande inatt, en trött man som tagit hand om trött, febrig 4-åring inatt, en trött jag som tagit hand om pigg bebis inatt.
Så, hahaha, lurade av dagens inläggs rubrik...

Nu: Mer glass. I stora lass. Visste ni förresten att det finns, eller rättare sagt, fanns, bröstmjölksglass? Förbjuden nu. Lika bra det. Vem vill äta glass gjord på kroppsvätskor?

Herrå!

Mamman.

Det här är min mamma, jag fick henne när jag föddes, vi kommer bra överens. Hon kommer hit ibland och styr upp det hela. Sigge och hon kommer också bra överens. Hjärta dej, mamman!

Silvrigt hår, slitna strumpor.

Små barn, små problem. Stora barn...ja, ni vet. Usch ja, kan bara hålla med. NOG OM DET.

Vän kom hit igår, och vännen ta det rätt nu, men det är superskönt att höra att det är fler som har problem, annars är jag expert på att tro att jag är ensam i världen med kaos och krångel. Drama Queen. Jag veeeet. Vi är fler. Typ 2.

Ett stort problem jag har just nu är att mina gråa hår tagit fart. Eftersom jag nu har min naturliga färg på håret, vilket jag inte haft sedan tonåren, så kan jag se hur mina silvriga hårstrån glimmar till när jag går förbi spegeln. Har en kartong färg på hyllan i badrummet, sedan en månad tillbaka har jag tänkt "Nu, ikväll, ska jag få till en färgning." Men, nä, Om jag knappt har tid att duscha, hur ska jag få till en färgpiffning? Drama queen. Jag vet, lås in dej och fixa till förfallet, enkelt. Gört. Okej då. Pepp pepp pepp.

Appropå förfall, kände hur det kladdade under foten när jag gick, och se..mycket, mycket slitna strumpor. Japp. Nu är det kört.