Silvrigt hår, slitna strumpor.

Små barn, små problem. Stora barn...ja, ni vet. Usch ja, kan bara hålla med. NOG OM DET.

Vän kom hit igår, och vännen ta det rätt nu, men det är superskönt att höra att det är fler som har problem, annars är jag expert på att tro att jag är ensam i världen med kaos och krångel. Drama Queen. Jag veeeet. Vi är fler. Typ 2.

Ett stort problem jag har just nu är att mina gråa hår tagit fart. Eftersom jag nu har min naturliga färg på håret, vilket jag inte haft sedan tonåren, så kan jag se hur mina silvriga hårstrån glimmar till när jag går förbi spegeln. Har en kartong färg på hyllan i badrummet, sedan en månad tillbaka har jag tänkt "Nu, ikväll, ska jag få till en färgning." Men, nä, Om jag knappt har tid att duscha, hur ska jag få till en färgpiffning? Drama queen. Jag vet, lås in dej och fixa till förfallet, enkelt. Gört. Okej då. Pepp pepp pepp.

Appropå förfall, kände hur det kladdade under foten när jag gick, och se..mycket, mycket slitna strumpor. Japp. Nu är det kört.