Muppgrupp, info.

Vill bara via bloggen hälsa vår nya StorMupp välkommen.

Vill även tacka den förra ordförande för ett bra arbete, du har uppfyllt mina krav på en äkta StorMupp, men nu är det dags att lämna ifrån sig titeln.

Tack för den här tiden. Även om du var utnämmd av mig och bara mig, och således omedveten om äran. Så tackar jag och resten av muppgruppen för den här tiden (även om resten av muppgrupps medlemmarna också de, är omedvetna om likväl grupp som att de är medlemmar i densamma.)

Våran nya ledare och dessutom ny medlem kommer att med all säkerhet att klara av sina åtaganden.

Utan tvekan.

Hej mamma.

Muppgrupp

Jag ingår i en muppgrupp.

Dessvärre är jag den enda som är medveten om att vi är en grupp, jag och mina muppar.

Mina muppar är mina syskon.

Idag ska jag träffa en av dem. Den som i nuläget är den gladaste muppen och som det går bäst för. Muppen som har en kurva som nått botten men som går spikrakt upp, upp!!!

Ska bli så kul. Jag älskar just den muppen.

Med mig är det bra. Har ännu en nyare navel än sist. Korrigering är gjord av den nya naveln. Fint, tror jag. Har tjuvkikat. Lite blod, lite tejp, lite ny navel.

Alex börjat i gymnasiet. Ossi i skolan. De andra två, Sigge och Adam gnetar på i dagis repektive högstadiet. Jag är kvar. Och strutar i min muppgrupp.

                                                   Å här i Tierp är det snö, redan.
Halloj på skoj!

Fullt av fulla fullisar

Hej på er!

Det var längesedan!

Har suttit ute i ett sista desperat försök att få lite sol.
Nu är jag så varm att näsan pulserar av hetta. Måste in.

Sigge sover, han har haft mul och klöv- sjukan, finns ett annat namn också som passar bättre för människor, men det är inte lika kul.
Eller som Adam sa medlidsamt till sin lillebror: Nämen! har du fått kuv och möl -sjukan?

Hela våran lilla park utanför huset har plötsligt invaderats av massor med alkisar. Festar och hojtar, slåss lite, kastar lite flaskor, lever om.

Jag är så arg. ARG. Dagis kan inte använda sin park längre, barnen på gatan går omvägar. Polisen säger att kommunen vill ha sina fullisar där, en bit från tätorten så de slipper skämmas över sin fina ort. Men vi då?

Jag veeeet, det är synd om dom. Synd om dom som inte vet var de ska krossa sina flaskor, som inte har någonstans de kan skrika på förbipasserande barn eller slåss med varandra.

Men ändå.

I mina fantasier, går jag lugnt fram till bordet där de sitter och härjar. Ställer mjukt ner en skål chilinötter.
Tar fram min pistol, skruvar långsamt på ljuddämparen. Fullisarna tittar tysta och stela av skräck på mig.

Vant sätter jag en kula i skallen på den första. På den andra. och så fortsätter det till alla fullisar ligger på marken, med benen fortfarande uppe på bänken och ur ett prydligt hål i pannan sipprar det lite blod och man kan ana en strimma krutrök.

Mmmmm..

Det var ett jävla tjat om de där glasögonen.

Mmm, jag är så jävla trött på glasögon, de förstorar mina ögon mer och mer för varje synundersökning som alltid resulterar i nya, mer förstorande brillor. Jaja, det är säkert bara jag som ser det, förstoringen.

Regn och sol. I sinnet. Och godis, alldeles för lite godis.

Ossi var på hemlig resa med dagis idag. Jag hämtade honom, han sken som en sol, berättade allt han gjort: badat, ätit glass, spottat gelégrodor och annat skoj.
Hemma förvandlades solstrålen till ett åskmoln, precis som vädret utomhus faktiskt, vilket sammanträffande!
Gapade som en hes valross för att hans elaka mamma förbjöd honom att leka med hans "allra bästa kompisar i hela världen", grannungarna med magsjuka.

Rumsinskickning. Eftersom han missade mellisen så skickade jag in en banan på rummet också. Som kastades i väggen av OssiÅskmoln. Otacksamt kan jag tycka.

Appropå otacksamhet, vad skulle ni säga om ni gjorde en beställning på godis, lite luddig beställning kan hända, eftersom jag måste väsa ut godisbeställningen genom mungipan, på engelska eftersom Ossi lyssnade och dessutom blir Sigge som tokig bara han hör ordet "godis".

Ok, tillbaka till den något otydliga beställningen på godis som löd (fast på engelska): Ni måste handla godis....ni ska handla lakrits och choklad åt eran mamma som måste sitta ensam hela kvällen när pappa är på afterwork. Okej?
( Nu undrar ni: Hur sjutton säger man "lakrits på engelska?", jo, det ska jag tala om; leikriz.)

Kolla vad jag fick!

Inget av det jag beställde. Dessutom vet ju alla att när man säger "lite" så menar man det inte.

Öppet Kärleksbrev till Mannen

Hej.

Som du vet är jag inte den bästa på att uttrycka mina känslor, ok, de rykande ilskna känslorna känner du väl till, men jag lovar, det finns andra känslor, starkare, som skuggar de arga.

Jag vill att du ska veta att jag älskar dig. Att jag är kär i dig. Att utan dig fungerar inte jag.

Även om det inte märks alla gånger, drar jag alltid en suck av lättnad när du kommer hem till mig, då är jag hel igen.

Att få känna på ditt ansikte, följa alla de små rynkor som nu har dykt upp runt dina ögon, får mig att minnas att vi har haft många år tillsammans och jag vill ha fler. Jag vill fortsätta följa tiden i ditt ansikte med mina fingertoppar.

Du får mig att skratta som vi alltid har gjort, åt de mest konstiga små saker och uttryck, jag kan le flera dagar åt någonting du sagt eller gjort.

Jag älskar när du leker med dina barn, när jag hittar er i barnrummet tillsammans, du med antingen hörlurar på, eller någon liten bygghjälm, samtidigt som barnen  klättrar på dig.

Älskar också att vi har gått igenom så mycket tillsammans och fortfarande är du mitt allt.

Älskar dig. / Frugan

Note to self: Ta ingen skit.

Sitter här i min ensamhet. Med överfulla bihålor i väntan på läkaren. Sitter här och funderar. Hur kan jag fortfarande efter 35 år, fyra barn och massor med livserfarenhet tillåta att en del människor får mig ledsen och får mig att känna mig otillräcklig och osäker?

Är väldigt mycket massor besviken på mig själv. Trodde jag var tuffare än så. Nästan visste att jag var tuffare än så. Hm.

Äh, nu får det vara slut med mitt mesiga, töntiga beteende.

 Pay. Back. Time.

På min plastikkirurg mottagning

Mm, då var jag här igen. Undra hur jag kommer att se ut när jag går härifrån?
Mindre näsa, större bröst, liten rumpa, stora och stela läppar, allt enligt mallen.

Nya brillor har jag hämtat så JAG kommer att se bra UT. Men om jag kommer att se bra ut, det får vi se. Det är ju ändå för syns skull.

Vi hörs om du törs.

Varning för bitterfitta!

Två små barn magsjuka.
Pollen helvete förstör mitt liv, särskilt i kombination med en rejäl förkylning. Hostan gör dock gott-magmusklerna jobbar som tusan, särskilt på natten.

En trettonåring i Tierp har stora problem att få praktikplats i 3 dagar. I Tierp är allt möjligt-utom att låta en trettonårig kille kolla på hur en arbetsplats funkar i tre dagar (samt att kunna minska barngrupperna som nu ligger på 7 barn/personal på förskolan, totalt jävla omöjligt).

Dessutom är jag fruktansvärt irriterad. Dels på grund av magsjuka/pollen/prao/ettochetthalvåring/femochetthalvtåring som inte tillåter att mamma gör något annat än sitter på golvet med dessa varelser klättrande på sin kropp. Dels pga den kvinnliga cykeln. Äggjävlar som lossnar och gör så att problem blir megajättegigantiskt stora.

Hinner inte blogga, måste laga näringsrik mat till barnen!

Hej på er!

Åh, vad jag saknar tiden då jag kunde blogga mer. Hur faaaan hinner folk blogga, jobba och ta hand om barn? Jaja, jag fokuserar iallafall på matlagning, mina barn ska få nyttig mat, med fina råvaror.

vabbadabbado

Om man bortser från att jag aldrig kommer att nå mitt mål; en full lön utan vab eller egen sjukdom, och om man bortser från att Sigge faktiskt hostspydde samt hade feber inatt, så var det en ganska bra dag att vabba på.

Tvättat lite, lekt lite, sovit länge, powerwalkat länge, minst 386 kalorier. Solen skiner.

Tack Sigge, du hade kunnat valt en sämre natt/dag att vara sjuk på.

Ett försök att göra livets små misslyckandet lite mer dramatiska och livet lite mer spännande.

Hon hade intagit sin lunch. Ingen direkt kulinarisk höjdare, falukorv och makaroner. Ketchup. Hon diskade snabbt ur matlådan, lade för en gångs skull, tillbaka matlådan i väskan.

Senare på den alltför långa arbetsdagen, ser hon sig i spegeln. Konstaterar att munskyddet i vanlig ordning skrapat av lagret av makeup.
För att se lite piggare ut, smet hon osynligt ut till damrummet för att bättra på sminkningen.

Hon letade upp rougeborsten som hade hamnat i den tomma matlådan.
Borstade runt den i pudret som skulle ge en guldbrun, frisk färg på kinderna. Hon sveper snabbt och vant runt borsten på båda kinderna. Tittar i spegeln. NEJ! Hon förfasas över kletet av vad som luktar och liknar... ketchup som spridit sig obarmhärtigt över kinderna.

Hon hade misslyckats med att diska ur matlådan. Makeup borsten var full med gammal ketchup, så också hennes kinder.

En händelse hon sent kommer att glömma. Aldrig göra om.

I likgiltighetens tecken

Fallit in i den där hopplösheten och den där känslan av "ooorka".

Tror att det är påskgodisets fel. Jävla påskhare.

Låg i sängen så länge imorse, slö, orkeslös bara av tanken att börja med dagens jävelskap fick mig att ligga kvar, vilket resulterade, såklart i att jag blev så stressad och försenad så jag sminkade mig när jag satt på toa. Kan bara tänka mig hur det såg ut i nyllet när jag kom ut i dagsljus. Men, vem orkar bry sig?

Släntrade efter det iväg till jobbet iklädd mysbyxor med stora knän. Och?

Kan inte tänka på annat än nästa gång jag får sova eller äta godis.

Tänkte blogga lite om helgen, påsk o allt. Men, ni vet...oooorka.

Hej då alla håglösa. Eran och min tid kommer. Å då!

Att lära dig vara tyst, eller att lyssna på andra.

Om någon har talsvårigheter eller bara inte kan säga bokstaven "r" och denne helt sonika hoppar över den bokstaven i sitt tal. Om nu denne någon påpekar att denne " jobbat fan till fya" så ska man inte skratta till, tycka att det är lustigt när en tant svär på det där viset, påpeka detta, samt upprepa: "haha! jobbar du FAN till fyra?"
Då kan det nämligen och naturligtvis hända att denne som inte kan uttala "r" blir stött och försöker sig på frasen igen: "Jag jobbar FAAAM till fya!!!"

Hrm.. Fram till fyra, sa du? (ops!)

Roadtrip

På väg. Fast jag är lite rädd. Jag misstänker att en högre makt INTE ville att vi skulle komma iväg idag:
Bilen gick sönder, åker nu i mammas bil.
Sigge feber, hostar och floder av snor väller ut genom lillnäsan.
Bilstolen passade inte i lånade bilen, vilket resulterade i att mannen, som just nu lider svårt av snussugenhet efter ett uppehåll på fyra veckor blir arg. Alla som känner mannen fattar att jag underdriver starkt när jag säger att han blev arg.
Jaja. Stora bror, här kommer vi!!! Wohooo!!!

Till Emelie

Moahahaha!!!

fördomarna flödar.

Idag har jag lärt mig att bara för att man är trevlig och hälsar på alla man ser, behöver man inte vara utvecklingsstörd, och bara för att en kvinna går bakom den "utvecklingsstörde" behöver denne inte vara dess ledsagare. Det kan också vara en klinikchef och en arbetsledare från en annan klinik. Men, gränsen är hårfin, så det var inte så jävla lätt...förlåt då!

Wohooo!!! Partypinglan in da house!!!!

Var på tjejfest igår. Mycket trevligt. Tack Hanna! Vann 6 flaskor rosévin på vårat vinlotteri. Kom alltså hem med mera rusdryck än vad jag hade med mig.

Var hemma tidigt. Kände mig lite påverkad...jobbigt. Tänkte efter, huuuur mycket drack jag egentligen? Få se nu...ett halvt glas cider när jag kom...två små öl till maten...en drink på burk till melodifestivalen...Baileys till kaffet..nä just ja, den glömde jag häva i mig...OJ!!! hmm, jag är nog inte ens påverkad..pinsamt. Nästan helnykter. Ok. Partyprinsessan mår med andra ord utmärkt idag!

Smått o gott

Idag har Sigge gjort sitt allra bästa. Han har fixat smör, makaroner och avslutat med piggelin, i håret.

Resultatet.

Så här blev min kula, som jag blåst, färgat och format (nästan) själv. Min mamma fick den i födelsedagspresent, längesedan hon fick något jag gjort själv. Stackarn, nu känner hon att hon måste hänga upp den i fönstret. Mohahahaha!!!