Sportlov slut

Japp, lovet är äntligen slut. Missuppfatta inte, älskar mina barn. Såklart. Men det kan vara kämpigt ibland. Så skönt att jag överlevde ännu ett lov. Tack Gud.

Kollar, as we speak, på Familjen Annorlunda. Så stressad jag blir. Varför ens försöka bada fyra bebisar i sina baljor-samtidigt? Åh, min höga puls. Andas....Ner med huvudet mellan knäna. Andas.

Har även sett Klass 9a, som gör mej vansinng, vi och alla lärarna skyller alltid, inte ofta, utan alltid på barnen. När ska vi börja skylla på lärarna? Vems är ansvaret för att våra barn klarar gymnasiet utan att chockas svårt? Grrr.

Har haft en bra helg, helt utan kamera. Faktiskt skönt. Som jag läste i en bra tidning angående bloggning och barn: "Ta vara på nuet, istället för att tänka på hur du ska beskriva det senare. Sluta tvinga ungarna vara stilla för en bild." Klokt.

nu amma, eftersom flaskan tagit över liten del av matningen, så behöver jag en tömning. Aj.

Go Natt o sov. Imorgon är det inte lov.

Flaskan vs Sigge.

Helgen varit bra. Grinade nästan ihjäl mej i fredags. Hormonerna gjorde uppror i min arma kropp. Tur att jag har mamma, lilla Pumba och Mannen. Efter att ha bestämt mej för att inte amma mera (för 100:e gången) så satte jag på mej vanlig bh och vanlig tröja, som för att verkligen visa för mej själv att nu fanns ingen återvändo. Sååå jävla jobbigt. Vilken separationsångest! Men, som mannen sa; Varför sluta helt? Vi ger honom flaska kombinerat med bröst.

Såklart, det ena behöver inte utesluta det andra. Jag får lite mer frihet och samtidigt kan erbjuda mej och mitt barn lite myspysammning, okej, på natten kanske det inte är så mysigt.

Dessutom har jag hört att det är lite nyttigt för barn med bröstmjölk. Heee.

Sigge vägrade flaskan. Fick kväljningar och rysningar och grät. Fasen.

Köpte ny dyr flaska, gick hem och lekte med den tillsammans med Sigge som klämde och smakade i sin egen takt. Fortsatte så några gånger och...vips! Klunk klunk..alla familjemedlemmar som med spänning följt flaskträningen stod som förstenade runt Sigge som lugnt åt sin ersättning. Ingen vågade prata eller röra sej.
Tjohooo!!! Nästan slut i flaskan!

Min mamma har gett mej bästa moroten så att jag inte ska ge upp flaskövningarna, shopping med mamman utan barn. Heldag. Med lunch. Utan barn. Lyx. Sånt kan man syssla med om bebisen inte bara äter av sin mamma. Utan då och då kan få mat av pappan.

Hönor

Lilla Pumba och kusin Neo var här hela dagen igår. Mycket mysigt. Var på "Hönskabaret" en barnteater om 4 hönor och en bonde. Hönorna dansade och sjöng på natten när bonden sov.

Läskiga hönor tyckte jag, men barnen uppskattade kacklandet och sprättandet och de stirriga ögonen, inte minst Sigge, som var väldans fascinerad.

Efteråt undrade skådespelarna om någon ville känna på en höna, vilket jag tyckte var både fräckt och opassande....

Väl hemma så bakade Lilla Pumba muffins, eftersom fikat i detta huset var uppätet av mej, och jag var ute med killarna i solen. Bra uppdelning av sysslorna tyckte jag.

Hittade för övrigt en gammal kamera som jag kan använda så länge vi inte har en ersättare åt min trasiga kamera. Som Ossi haft sönder. Gick bra att sätta hårt mot hårt, mot Ossi som jag lovade.

Inte.

Han bestämmer fortfarande..

Gonatt. Nu ska jag sova extremt tididigt. Oj. Hoppsan, vilket kul stavfel. Det är straffbart att ta bort såna roliga..tididgt..hehe.

Halloj på skoj.

Grrr. Dåliga jag.

Mamma, snälla, snäääälla, kan jag få ta bilder med kameran? Snälla?

Ossian tjatkille tjatade tills mamma orkade inte stå emot:"Jaja, whatever, var rädd om den bara".

Pang! Kameran slog i golvet. TRASIG. Fanfanfan. Dumma mej. Där fick jag för att jag inte hade kraft att stå emot en 4-årings tjatattacker.
Nu har jag bestämt mej, imorgon kommer Ossian att mötas av en mamma som inte kommer att ge sej så jädrans lätt! Han kommer att bli chockad av att mamma plötsligt har MVG i barnuppfostran. GoGoGo!!!

Var nyss in till Ossi för att pussa och krama Godnatt en tredje gång, fick då frågan om jag varit blind för längesedan, eftersom jag har glasögon? Fick även veta att när jag inte har glasögon är jag snyggare...hmm okej, tack då. Kanske ska försöka en gång till med linserna.

Nu ska jag äta upp sista biten av chokladtårtan som jag i en kommentar skrev att den inte var så god. Måste ha varit galen den dagen (igår) jag provsmakade kakan.
Får man ångra sej? Den är visst god. Farligt god. Killarna o jag har skurit bitar av den hela dagen, till slut kände jag att jag var tvungen att gömma en bit i kylen. Ska ta den nu. Den som bakar får mest. Djungelns lag.

Mmmm. Gonatt.

Sportlov.

Mamman räddade mej från köttet.

Jaha. Dags igen för mina kottar att vara lediga.

Jag gillar inte lov, som ni vet. Känner en ständig stress över att vi måste göra något kul och sportigt. Mina tonårskillar vill inte vara med sin mamma och åka bob, vilket jag tycker är mycket, mycket konstigt, vad är det för fel på mina barn? Närå.

Jag vill inte åka iväg på badresa själv med fyra barn, inte min grej.

Så, idag har vi tagit det lugnt, tre av pojkarna och jag. Mannen jobbar och Adam sovit över hos kompis, eller rättare: Spelat hos kompis, till kl:3 inatt. Han kom hem nu, sliten, såklart.

Var ut i solen en sväng, lekte Indiana Jones, iallafall Ossi fick äran att vara Indie, vem jag var, är mera oklart, en dumming eller tjejen. Som vanligt.

Camilla kom och åt lunch här, och gav mej på så sätt en chans att känna mej lite vuxen.

När hon drog iväg till jobbet igen, blev det legolek.

Nu sover Sigge. Ossian uppe på övervåningen med sina bröder. Jag väntar på att maten ska bli klar. Mannen köpte äcklig hel fläskkotlett bit, som han förväntade sej att jag skulle skära i bitar. Mamma kom förbi, så det fick hon göra, hon är ju jägare, hon tycker inte det är äckligt, hon gillar sånt.

Teater och skoter står på sportlovs schemat. Vackert så. Blä för lov, har jag sagt det?

Nu: Mat.

Bakakakabakakakabakakaka

Mindre nöjd SiggeSöt.

Mintchokladtårta med After Eight.

Cake Pops. Kaka på pinne.

Äntligen fick jag till de där Cake Popparna. Trodde det skulle vara skoj att göra men..nä.

Tårtan däremot var smidig att göra. Har inte smakat den än, men den ser god ut. Eller hur?

Anledningen till att jag tyckte popsen var lite jobbigare än kul var att Sigge hade en ont i magen kväll, och var måttligt road över att mamman pysslade med smält choklad och strössel...

mammas Ossi.

Mammas Ossi är hos sin mormor och Mofasa (kallas så för att han är som en morfar fast inte biologisk. Mofasa låter som morfar fast inte riktigt.)



Fullt schema när man är hos mormor o Mofasa: Skoter, korvgrillning, hoppa på isflak på havet, balansera små flygplan på knäskålarna, melodifestival/Gaygala, BIO med POPCORN.
Jag saknar ihjäl mej på hans pladder, är inte van att Ossi inte är hemma.

Stora killarna ville inte vara med oss, så det var bara bebis, mannen och jag. Lyxigt. Mannen hjälpte mej att baka. Adam nämligen besviken på att vi inte firade AllaHjärtansDag i veckan, glömde den dagen, så nu har jag bakat en deluxekaka och....Cake Pops.

Mycket inspirerad av http://sockertussen.blogspot.com/ har jag pysslat med kaka på pinne. Kladdigt. Klart nu, men jag återkommer med bilder. Inte min grej, trodde det, men lite besviket inser jag att jag inte har Cake Pops fingrar. Eller en tyst bebis som tålmodigt kan titta på när mamma pysslar runt i köket. Hur gör folk? Hur hinner man med?

Vansinnigt imponerad av alla mammor som kan få till det så fint, utan att få tunnelseende av ilska och stress för en jävla Cake Pop.

Förlåt.

Känslorna från igår råkade komma tillbaka, jag är lugn nu....

Nu ska jag amma min lilla rufsiga bebis som fick duscha med mej imorse, han somnade i vagnen med vått hår, och vaknade nu med håret i en galen frilla.

Sen kommer min Ossian, hans mormor och Mofasa och fikar med oss. Amma nu.

Mums.

Tack sötisar! Skratt och tårar. Det är bara vi som kan få till det så. Goa brudarna. Mums!

Glida på en räkmacka. Eller? Nä.

Denna dag behövdes egentligen inte.
Har varit till sjukhuset med två av min barn. Sen hände inte så mycket mer. Slut på det roliga liksom.
Har ingen lust med något. Zombiemamma tvättar lite. Förbereder maten. Ler åt sina barn, men hör inte vad de säger.
Skulle något kul inträffa, så tror jag nog att jag struntar i det. Kommer det någon och vill umgås, tror jag nog att jag stänger dörren framför deras näsa. Blä.

För att citera Ossi "Livet är en saga, sagan tar slut när man dör".
Ibland är nog livets saga sorglig, ibland lycklig, ibland så tråkig att man slutar lyssna, ibland bara en transportsträcka. Idag är den obestämd. Men lycklig är den inte. Kanske vändning imorgon.



Mitt i eländet, så kan jag tipsa om tröst, ät en räkmacka från sjukhuset cafeteria. Så mycket räkor att de inte har en chans att hålla sej på mackan. 30kr, som hittat!

Snö.

Skulle hämta Ossian på dagis men han var inte där.

Hittade en kossa som jag tog hem istället.

Bajs

Vill bara informera alla inblandade att Sigge har bajsat nu. Äntligen. Vi fick duscha både han och jag, men det var värt det. Heja Sigge!

På Väg till dagis.

Kallt. Fint.

Hörde hur Ossi skrek ute när jag höll på att packa in Sigge i vagnen för att ta oss till dagis.

När jag kom ut sa han med tårar i ögonen:

-Förlåt mamma, för att jag slickade på trapphandtaget.

-Fastnade du med tungan? frågade jag, med "Vad har jag alltid varnat dej för?"-röst.

-Nä...

-Få se tungan.

Ossi lipade och visar en skinnflådd, blodig tungspets. Stackars, nyfikna ungen. Han var bara tvungen att prova. Enbart för att mamman sagt att man inte får. Förmodligen hade han aldrig ens kommit på tanken att slicka på trappräcket, om inte jag serverat idén.

Tipsade honom om att inte välja apelsin på fruktstunden.

Ica-Ångest

Lillasyster och jag skulle ta med våra barn och handla lördagsgodis på Ica. Herreguuud!

Såhär är det: Lillasyster och jag lider av ångest. Alltså inte sådan ångest som man slänger ur sej att man får för att golven är skitiga, eller för att man är ful i håret, typ: "Asså, jag får värsta ångesten för mina håriga ben" inte sån ångest, utan riktig "Jag kommer att dö nu"-ångest.

Vi har väl lugnat oss lite nu, det var värre förr. Man lär sej hantera den.

Men den ligger där och lurar.

Ica i Tierp får oss båda att bli stirriga och förvirrade. Det vet vi nu.

Affären är helt ologisk och trång som tusan. Är det lördag är det värre. Alla trängs som tokiga kring lösgodiset.
Ossi och Neo fick nog en släng av ångestlight eller åtminstone lite panik, de också.

Ossi svarade inte på tilltal, med en glasartad blick stirrade han på mej utan att reagera när jag frågade vilket godis han skulle ha? svarade inte ens när jag till slut skrek i falsett: Ossi, titta på mej! Vilket godis ska du haaaa!!!???

Neo drog iväg åt annat håll och ropade på mamma, som hela tiden stått brevid honom.

Sigge stod i vägen i sin vagn i den galet trånga och folkfulla affären.

Ica-ångsten kom krypande för båda systrarna. Med darriga händer försökte vi tillsammans få i lite godis i påsjävlarna.

Lillasyster såg ingenting till slut.

När vi sedan kommit i säkerhet utanför affären och tittade ner i godispåsarna så upptäckte vi att de nästan var tomma. Barnen fick i snitt tre godisar var. Dessutom hade Neo smugglat ner att Kinderägg i sin påse.

Skakiga och med andningsvårigheter, gick vi hem.

Orkan?..Kusinerna.

Visste att det skulle bli så här, passade på att ta en före bild.

Efter. Neo och Ossian har superkul. Rummet ser mera ledsamt ut.

Ossi skulle ju så klart hjälpa till att städa efter vilda lekar. Men, han blir ju så SVETTIG när han städar. Så han plockade lite bland legot, innan han lämnade mej ensam att städa. Efter en stund kommer han in i rummet och tycker att jag varit väldigt duktig, och låter nästan lite (spelat) besviken att jag är klar redan. Hmm, han är smart, ungen.

Jaja, det är värt det. De har lekt i timmar. Sötnötterna.

Fotboll går utmärkt i 5 meter snö.

Vem mer än curlingmamman nr 1, tar ur äggulan åt sitt barn så att denne kan äta bara äggvitan?

Förövrigt så har vi ännu en dag där vi varvar film med lek.

"Mamma, då kom en dumming på riktigt i leken"

"Mamma, då såg du att jag var död, och hade laser i munnen, fast då såg du att jag bara svimmat" osv.

Sitter även och funderar på hur jobbigt man hade med sej själv i årskurs 8. Man tänkte på hur man gick, pratade, åt och satt.

Hur ska jag kunna kräva av min 15-åring att han dessutom ska få bra betyg?

Så jädrans svårt att försöka få till allting när man är en stackars tonåring, med alla tankar och hormoner. Dessutom tröttast i världen. Tröttare än en kassörska på Lidl.

Jag lider med honom, samtidigt som jag vill ruska om honom.

Mammas unge.

Pannkaka.

Blivit tvingad av mina barn att steka pannkakor. Finns det något tråkigare? Annars slänger jag in smet i ugnen och ut kommer en ugnspannkaka. Men det är ju inte lika gott, enligt killarna. Jag tycker inte att det spelar någon roll, smakmässigt, lika äckligt båda. Som att äta stekt sockerkaka till middag.

Jag suckar högljutt och mumlar för mej själv "Åh, vad jobbigt" så att de ska höra, men egentligen har jag det ganska bra, här i köket. Alex tog Sigge, allt för pannkakornas skull, och Ossi sover. Gör inget, han är ledig imorgon.

Mamma hämtade Ossi på dagis. Så dagen har varit slö, vilket jag är värd efter en jobbig bebis-natt.

Nu ska jag låtsas vara upptagen. Hejhej.

Vem behöver gymma?

Har fått liten känsla av att jag borde gå och stärka rygg och framförallt mage, på gym.

Men kom på, att varför betala massor med pengar för att sedan på konstgjord väg bygga muskler, när jag faktiskt gör det redan, vareviga dag:

Dra vagn med 7kg bebis på Tierps oskottade vägar.

Ner med vagnen för trappan och upp igen. Minst 4 ggr/dag.

Bär bebis på en arm medan jag sitter på knä och hjälper Ossi med skor/strumpor/pussel, what ever. Upp, ner, upp, ner. Med som sagt, 7kg vikt på armen.

Bär 7 kilos vikt, länge, på en arm, plötsligt intensifieras träningen och blir explosiv!
En annan vikt på 20 kilo också vill bäras, pga av skada eller annat som framkallar gråt. Snabbt ner med 7 kilos vikten på golvet, för att sedan lyfta 20 kilo istället. Nice.

Plocka. Plocka kläder, böj på benen. Plocka leksaker. Plocka nappar. Plock, plock.

Nerför trappan mitt snabbaste. Häng tvätten. Uppför trappan mitt snabbaste. Med tung tvättkorg. Jobba, jobba, jooobba!!!

Få bebis att skratta, lyft upp, jollra lite, och ner, upp o ner, flygplan!

Skotta snö. Fasen vad det tar!

Ja, ni ser, säkert tusen fler träningsmoment finns, så varför nojja om gymträning? Skit i det.

Check.

Strunt i snön.

Gör inget att det snöat i natt. Solen skiner och det droppar från taket. Ossi äter mellis ute. (Sen gick han in och kollade på film, mamman stod kvar ute, som en strut.)

Hahahaha!!!

Leker med mobilen medan vi väntar på att tiden är inne för att hämta Ossian på dagis. Tänkte att jag skulle få till en söt mamma/barn bild. Men Sigge bara förstörde. Kolla:

Grattis mamman!!!!!

Mammas nya leksak, inhandlad av henne själv på sin födelsedag. Skaplig present. Så kul! Jag vill också ha. Jag fyller i mars...

Adam i kamokläder, enda sättet att få honom att ställa upp på bild...

Jonna söver bebis, på sitt eget sätt, det fungerade.

Älskar att fylla år!

Mumsiga ungar. Mumsig mat.

Nybadad trollunge. Ossi gjorde tummen upp åt pappas mat. Innan han smakat. Sen blev det bara pasta, eftersom det var "ganska äckligt".

Skippar Danny och melodifestivalen.

Roligare att blogga lite:

Mannen stod för middagen idag, bjöd på pastasås med hummer och basilika. Toppad med lime och vitlöksmarinerade räkor, samt pasta, såklart. Gott. Duktig man.

Ossi varit Indiana Jones idag. Nu är han en ninja som virvlar runt i vardagsrummet med ett ninjasvärd. Förmodligen kommer han att vara Danny snart, eftersom det är det han såg sist..

Sigge nybadad och nyäten, ville inte sova i sin säng, flinade när jag smög mej dit i mörkret för att se om han somnat, mammas solstråle.

Sover på pappa nu, mycket bättre att få vara med familjen än att ligga själv i sängen jö. Och...vem somnar inte till melodifestivalen?

Ni vet väl att jag har två barn till? Som förbjudit mej att skriva samt publicera bilder, synd för de är världens finaste....

Pizzatajm!

Magnus, Petra och killrna på besök. Vad innebär det? Pizza, såklart.

Gott. Nu ont i magen. Fiser nästan värre än Sigge. Tur för pizzabesökarna att de åkte innan Sigge och jag började försöka överträffa varandras brakare.

Som jag.

Ja, vad säger man. Sådan far sådan dotter. Lika vältränade. Lika stora tuttar.

Foto: http://rehabbyggarn.blogspot.com/

(Nöjd "Rehabbyggarn"?)

"Lediga"

RiddarOssi som inte kan sluta prata..pust. Det som han pratar mest om just nu är hur dum jag är, och hur han aldrig kommer att lyssna på mej mer, kul filur.

Farbror Sigge i sin gungstol.

Hälsning till Camilla: Du gjorde mej lika superglad! Puss!

Bilderna hamnar precis hur som helst, fasen! Ni fattar ändå va?

Nämen!

Nämen! En hand! Vems?

Sigge har nog fattat att denna lilla hand faktiskt är hans. Mycket intresserad och kan hålla på länge att titta och stoppa i munnen, när den äntligen kommer dit, vilket är ett helt företag och kräver väldig koncentration och kraftansträning.

Helt plötsligt väller det in en massa tonåringar, med en massa skor. Bildbevis.

Vägning och snabb titt in på jobbet.

Hissåkning, det bästa på heeeela dagen!

Överraskad och lite rädd. Min mest hängivna bloggläsare. Agneta.

Helsnurrig blogg idag, ingen ordning alls, längst där borta i suddet syns världens bästa Sofia.

Vägde Sigge, som även fick träffa barnläkaren. Sigge skrattade högt varje gång hon kollade bäcken och klämde på mage. Total charmad läkare.

Frisk och kry bebis som dock hade krympt 1 cm på längden?! Hmm...

Tror jag säger hej då nu, för bloggen har blivit knäpp.

Hej då.