Surrsurr.

Aaaah.

Trött.

Jobbat på mitt jobb i tre dagar. Långa dagar.

Måste vara skärpt. KAN inte gå dit med samma gamla mamma- tänk som hemma.

Gör av med mammarollen i bilen: Solglasögon på (Skittöntiga solglasögon, såna som man har ovanpå de vanliga glasögonen. Utstickande, breda med en liten skugga av de vanliga glasögonen som skymtas, men, jag leker att jag är skitcool i de två glasögonen på näsan.), hög musik på, sång på, jättehög sång.

Jobba, jobba.

Hemma igen ungefär vid halv sex.

Mannen har tvättat fyra tvättar, klippt gräset, gått en promenad och handlat, lagat mat.

Jag tror han gör så liksom för att bevisa och visa mej, hur LÄTT allting går här hemma.

Hur KONSTIGT det är att jag gnäller, för detta..att vara hemma, det är en barnlek.

Det jobbiga, det är att gå till sitt arbete varje dag.

Sedan..börjar våran tävling: Vem har mest att göra nu när dagen nästan är slut? Jag försöker demonstrativt att sopa upp lite rån från golvet, samtidigt som jag bär Sigge på höften och ropar till Ossian: -Ja, gubben! Mamma kommer snart!

Fast han egentligen inte har ropat efter mej eller egentligen inte vill ha någon hjälp.

Mannen klipper gräset en gång till för att vara på den säkra sidan och, för att se upptagen ut.

Såna är vi.

Nu kommer de hem från fisketuren, själv ska börja damma lite så här på kvällskvisten, måste damma efter mannens första kommentar efter Hej: Har du suttit vid datorn hela tiden?

Gonatt. Måste gå nu, har massor att stå i...

Vad är väl en bal på slottet?

Hmm, kanske ska till och skriva lite, sugen på det nu.

Fast inte just NU, jag ska kissa, lägga Ossi som slocknade i soffan, skicka ett bittert och avundsjukt sms till min man som jag inte gillar längre. Jaha. Anledning? Ok: HAN ÄR PÅ FEST. HAN HAR KUL. HAN ÄTER INTE VARMKORV MED BRÖD TILL MIDDAG.

Sen ska jag lägga mej och bittert lyssna till den jätte roliga festen som just nu hålls på gammelgården, ett stenkast ifrån mej och mitt öppna sovrumsfönster. Kanske man skulle ta och ringa polisen bara för att jävlas? -(Jo, polisen, kan ni be dem sänka musiken? Finns faktiskt folk som vill sova här..) Närå, ok, ha roligt då.

Godnatt alla hemmanördar. Eran tid kommer.

Sommarlov.

Älskar bloggen. Men nu är det sommar och jag älskar sommaren också.

( Nä, det gör jag egentligen inte, men det lät fint, lite melankoliskt.)


Jag kommer inte att kunna låta bli att skriva lite då o då, men just nu bestämmer jag mej för:

Ses igen alla upptagna, någon gång ska jag skriva en bok. En ärlig bok om mej, med massor av kolsvart humor.

Puss o kram.

Mensmärta, världssmärta

Helvete. Hade glömt hur jävligt det är. Stackars människokvinnor. Mens är djävulens påfund. Måste ta en godis till. Det enda som kan vara bra med denna förbannelse är att man får skylla på mensen det gäller sockersuget, som är galet, värre än någonsin. Moffmoff.



Min 13-åring har i dagarna insett att världen är smärtsam. Han funderar på djurhantering och andra världskriget. Han kom hem för en stund sedan, kastade sej på datorn och gick ut på nätet för att kolla om världen skulle gå under imorgon, någon på skolan har sagt det, nämligen.



Hoppas det går över, hans världssmärta. Min har varit lugn ett tag. Kommer väl smygande snart, perioden då jag tar personligt ansvar för allt elände i världen.

Tänk på, kära vänner, att man ska kunna glädjas och upptäcka de ljusa stunderna i livet. Som denna ganska roliga tillfällighet i min slask.

OLIVIA 2 ÅR!

GRATTIS OLIVIA PÅ FÖDELSEDAGEN!!!

Fest, race, onda människor och hunger.

Tack Anna för trevlig fest!
Sigge har inte hämtat sej ännu. Sjukt sliten liten.
Mannen o Ossi har åkt på race.
Jag saknar min sidekick Jonna idag.
Tvätten ska hängas ute i det perfekta torkvädret.
Ska nyttja barnarbete, så jag får lite hjälp i detta kaosartade hushållet.

Är arg på en människa i en gammal Opel, som stannade utanför vårat hus och kastade en soppåse, i parken, där alla dagisbarn leker. Arg och förvånad. Det finns onda människor.

Nu en dusch, får inte lukta usch.

Fast, jag ska äta först kom jag på. Hungrig igen. O igen o igen.

Puss då.

Fnys...

Har vunnit i Postkodlotteriet. Hurra! (Eftersom Postkodlotteriet kommer att nämnas i detta inlägg ett antal ggr så kommer det hädanefter att förkortas pkl, helt logisk förkortning)

Har precis sagt upp prenumerationen på lotterna, och faktiskt tänkte jag att nu vinner jag väl, bara för att April är sista månaden, mycket riktigt.

Mycket glad först. 2000kr extra är ju inte helt fel i dessa mammaledighets tider. Sen började jag tänka...Undrar om de på pkl styrt "dragningen" så att jag ska få en sudd, så att jag återupptar prenumerationen?

Gick ju med i pkl i ren skräck. Tänk om grannarna vinner o där står vi utan. Jävla utpressningslotteri. (from nu kommer pkl att förkortas jpklh, dvs JävlaPostKodLotteriHelvete, helt logisk förkortning)

Jag har betalat 300 till jpklh i ca tre år, vilket innebär 300 gånger 12= 3600. 3600 gånger 3=10800. 10.800....

Tack då, jpklh för fjuttiga 2000.

Tröstar mej med att de pengarna går till välgörenhet.

Hoppas jag.

Med min dåliga karma kommer mina grannar nu i maj att vinna miljoner. Så säkert.

Jag fnyser åt utpressningslotteriet jpklh. Fnyser så jag blir yr.

FNYS.