Dagens aktivitet.

Lämnade Ossi på dagis.
Föräldraledighets tider. 8.30-12.15.
Riktigt värdelöst. Stackarn älskar sitt dagis och vill vara där mer. Jag vill vila och vara iväntanstiderdeppig ifred, och få hem en nöjd och glad Ossian vid 3-tiden.
Skulle gärna betala, det är det värt.
Kommer förmodligen bli värre sen när (om) bebis tittar fram:
På med kläder efter amning och blöjbyte, iväg i vintern, lämna Ossi, hem, amma, på med kläderna, hämta Ossi, nä, tänk om det var som i Stockholm, med 30 timmar i veckan.
Lyx.
Moraltanter, gör er inte besvär att tycka att barn ska vara hemma med sin mamma heeeela dagarna, det tycker man inte när man är 4år och får sitta hemma o glo med bebis och mamma.

Men allt blir så bra så.

Dagens aktivitet för att inte förlora förståndet, var att hälsa på kompis Annika. Som hade ca 12 grader hemma, i fönstret iofs, men fatta vad kallt!!! Nu hoppas jag att hennes fjärrvärme har kommit igång. När jag fryser, då är det kallt. Jag som sitter och äter isbitar mitt i smällkalla vinter, för att kyla ner mej. Jag frös hos Annika. Men dagens aktivitet var trevlig.

Nu ska jag gosa med Ossi, vare sej han vill eller inte.

Sliten.

Sitter här och är trött. Dåligt med sömn inatt. Det är straffet för att jag förr skröt om hur bra jag sov. Sista timmarna av natten låg jag i soffan och glodde. Sen kom mammas varma gosunge Ossiman och på något sätt lyckades han klämma in sej brevid mej i soffan, med benen på lillebror i magen. Mys.

Sitter nu och väntar på att vi ska beställa mat, Mannens bror med familj är här och svärmor. Tro nu inte att jag är fullständigt otrevlig och sitter och bloggar under tiden vi har besök. Nädå, alla barnen tillsammans med papporna är på Ossis rum och bygger lego, medans brudarna minus jag, är på skyltsöndag.

Jag fick inte följa med för de skulle in i Tierps trångaste presentbod, och då kommer jag att ha sönder något, med magen...Närå, orka bara inte.

OBS!
Fattar ni vad dyrt det blir att äta ute för fam Holmström? 5 rätter....och inte blir det bättre, snart 6..Nu blir det blodpudding resten av veckan.

Snö!

Var nog inte så tokigt ändå att vara ute i snön.

.....

"Neeeej! Jag vill inte gå ut! Jag vill inte ha snö på mej!" Ossian måste tvingas ut idag.
Mamman vill gå ut, men, vad ska jag göra ute på gården helt själv? Måste ha Ossi med så att folk tror att jag är ute med han, fast det är tvärtom, han är ute med mej.

Hade värkar inatt, en riktigt jädrans svidvärk bla. Men nu inget.
Läste på internet att när man gått över tiden så ska man ha planerade aktiviteter varje dag, men inte så långt hemifrån, vad ska jag göra då?
Gå till Konsum och fika, titta på badhusbygget? Eller kanske sitta på bänken i hallen på Hemköp? Ska bli skoj att göra Tierp, nästa vecka, Here I come! Här ska planeras aktiviteter!

Vidare så skulle man säga till vänner och bekanta att inte ringa varje dag och fråga om det händer något, det kan jag förstå, det är ett jädrans tjat.
Men om inte de skulle ringa, ringer ju ingen.
Jag vågar inte ringa för att bara prata skit, då tror de att det är dags.
Med andra ord, så väntar alla med tyst spänning på telefonsamtalet som förändrar allt, iallafall för familjen Holmström med alla barnen.
Usch, vad nojjigt och konstigt allt är.

Internet fungerar som vanligt. Konstigt. Jaja. Telia vs Bredbandsbolaget, kan det bli annat än strul? Det är bara att passa på att blogga av sej lite förvirrade tankar.

Vi skulle till köpcentret idag för att handla lite kläder.
Jag skulle få en ny mössa.
Men snön satte käppar i hjulet för oss. Mycket besviken. Det kunde ha varit det roligaste jag varit med om på länge. Och då hatar jag att shoppa. Imorgon kanske, vilket äventyr det kommer att bli!

Våran tv är jättestor. Syns inte bakom mej.

Tvingade Adam ta sista kortet på magen.

I Niclas skjorta och de obligatoriska mysbyxorna.

Hej då magen. Hej bebis.

Internet kommer att stängas av för oss pga av leverantörbyte, i några dagar. Så, vi hörs efter helgen.

Kanske lite mindre, eller kanske lite bittrare, vi får se.

Kram.

Dagen.

Duedate. idag står det 0 dagar kvar. Jaha. Struntar väl vi i, bebisen och jag. Vi ska beställa mat idag eller gå till pizzerian och äta, beror på hur Adam mår och hur min mage drar ihop sej.
Adam är sugen på en sallad och Ossian ska ha korv med bröd (!). Så, inte hinner väl vi vara med om en födelse idag.

Vi ska leka med lego och vara ute i snön har Ossi bestämt.

Igår kom lilla mamma och muntrade upp oss med varsin härlig sockerchock, som jag spädde på genom att ta fram massa skumtomtar och julmust.
Inget går upp mot socker när man är halvdeppig.

Nu, frukost och sen en dusch, får inte lukta usch.

Saknar.

Om jag kunde, skulle jag hjälpa, men om du inte vill ha hjälp, finns det inget jag kan göra.

Tänker ofta tillbaka på när vi var små. Lillkillen med stora glasögon och linblont hår, som alltid stod åt alla håll, för det var fullt av havssalt från alla våra bad.

Skulle ge mycket för att få uppleva en sommar till, som vi hade då.

Lintotten som gjorde alla upptåg och bus man kan tänka sej.
Som alltid stod på de svagas sida.
Du är fortfarande den som tänker mest förnuftigt, när du inte är totalt oresonlig. Såklart.

Hur många gånger har jag inte slagits för dej? Kommer du ihåg i skolan? Jädrar vad jag fick försvara min lilla lintott.

Jag vill att du ska komma tillbaka till mej.
Till oss.

Älskar dej och tänker på dej.

Ta hand om dej.