Gammal och grå

Tanken slog mej just:

Här sitter jag, hemma i soffan, en lördagkväll.

Och stickar!

Adam hittade ett grått hår på mej häromdagen Det andra. gråa. håret.

Enligt Swedbanks årliga kontoutdrag, där man kan följa sina inköp har jag, Lisa, handlat på systemet för svindlande: 156kr.

Dessutom får jag jätteont i höger handen när jag stickar.

Och... jag såg på mina poseringar idag, att jag har mycket mage som hänger över byxkanten.

Sammanfattning: En fet och gråhårig nykterist med reumatism i höger handen, sitter hemma en lördagskväll och stickar.

30-års krisen smyger sej på...

Ska nog gå och lägga mej nu, klockan är mycket för en gammal tant.

Efterlängtat recept

Börja med korven. Dessa hittade jag till min stora förvåning i en vanlig mataffär.

Ibland kan korvbröden vara frysta, ett bra knep är att tina dem i micron.

När korven är tillagad, lägg den då i brödet. Voilá. Man kan även lyxa till det med olika tillbehör: Ketchup, senap, bostongurka, rostad lök och andra mer avancerade smaksensationer.

Lycka till allihop. Och glöm inte: Alla kan laga mat!

Boktipset

Jag är ute efter nästa bok, vill gärna ha tips om er bästa bok. Gärna att den kommit ut på pocket, så jag inte behöver vara rädd om den, göra hundöron med gott samvete.

Har dock lite grundkrav:

Inga barn får råka illa ut.

Ingen "sann berättelse", jag får världsmärta då.

Lättläst.( Då menar jag inte någon bok på 4 sidor och med stor text, utan en lättsmält roman.)

shoppa!

Oj, den är var nog lite liten, konstigt att de skriver "large" när de menar "small"....

Jeansen är oxå nya, stora. Kalle Anka tröjan blev favvo.

Jag skulle ju, som bekant, shoppa loss idag. Men, det bidde inte så.

Då! Kom jag ihåg att vi faktiskt har en klädaffär här, i lilla Tierp. Tjoho!

Tyvärr så verkar det vara här alla medelålders kvinnor träffas på lördagar, vid lunchtid.

Dessutom med sina stackars män i släptåg.

Nog för att jag visste att det inte finns så mycket att göra i Tierp. men att stå i trång affär och utropa till höger och vänster:

-Nej, men HALLÅ, hur är det med dej?

-Hur går det på jobbet?

-Ja, man får va glad över att man har ett jobb i dessa tider.

-Ja, jag har också problem med magen, men det finns något på apoteket...

-Nej, men HALLÅÅ. Det var längesedan!

-HALLÅÅÅ!!!

Men, jag är lugn och fin och inte svettig....

Nu ska jag göra något för första och sista gången, eftersom hag hatar att vara med på kort.

Jag ska posa och visa mina inköp, som jag faktiskt är nöjd med, man kan handla lokalt.

Jag hatar att vara med på kort dels för att jag tror att jag är snyggare än vad jag egentligen är, så får man liksom svart på vitt, detta är den bistra sanningen, dels så ser jag prickar efter blixten i timmar efteråt.

Så aldrig mer, Håll till godo.

Uaagh!!!!

Jag blir galen!

Ossi har varit världsbäst på att sova, men nu, varje kväll i 2 veckors tid:

Mamma! vill inte ofva!

Mamma! Emilnallen? (En liten nalle, döpt efter Emil i Lönneberga, som Ossi kastar ner på golvet 1000 gånger, så jag får krypa på alla 4 och leta, i mörkret, eftersom jag har läst någonstans att man inte ska tända lamporna när barn ska sova)

Mamma! Vatten!

Mamma! Adam?

Mamma! Alex?

Mamma! Nappen!

Låter det tjatigt? Tänk er detta en miljon gånger, högt och ljudligt, så det finns inte en chans att ignorera.

Bland de sista gångerna så står han och låtsasmålar väggen, med sängen i ett enda virrvarr.

Mamma! Målaj!

Nu hör jag honom sjunga "Björnen ofver" med släpig, liten trött röst, det betyder att han sover snart. HA! Jag vann!

Då kan man säga; Nej, du. Den gubben går inte.

Eller om man är från England; No, you. That old man don´t walk.

Aldrig konst.

Håller med FinnJonna: Vad är det för konstig konst?

Att en konststuderande upptar polis, läkare med livrädd vårdpersonal, snälla människor som vill "rädda" henne från att hoppa från bro, sängplats som någon annan behövt bättre, osv.

Vad vill hon? kritisera psykvården?
Tänk, vad hemskt om vi/de, inte brytt sig när hon stod och skulle fejkhoppa? Bara tittat och gått därifrån? Då skulle man ha något att fundera över.

Nu har hon bara slösat på resurser och känslor.

Fy på dej.

Rådjur x 2.

Min mamma skickade sms idag: "Nu ska jag ut i skogen och skjuta ett rådjur till dej."

Mmm, visst bra, tänkte jag. Kaxig morsa.

3 timmar senare ringer en andfådd mamma:

-Nu har jag skjutit en bock åt dej, (..pust.. flämt..), och när jag ändå var igång så passade jag på att skjuta ett åt mej själv också.
Mamma pustar och flåsar för hon är i god färd med att ta ur rådjuren, med kniven i högsta hugg.

Sedan ska lilla mamma släpa dessa djur i snön hela vägen hem, som en grottman som ska ha hem mat åt sina barn (mej).

Min mamma är inte blyg, och inte heller ödmjuk, men hon är en jävel på att panga rådjur.

Tack mamma. Hellre kött från ett lyckligt rådjur på tallriken, än kött från en ledsen gris.