Godmorgon Agneta.
Sitter här. Mätt efter lite för mycket thäiländskt hämtmat hos lilla Syster Pumba i Gävle.
Onöjd för att jag verkligen trodde att byxorna jag lånade ut till henne innan jag tappat 10kg, skulle passa nu, men NEJ, rumpan blev liksom 4 delad, två skinkor på varje sida. Ska jag behöva gå ner 10 till? Fan heller, nya byxor får det bli.
Var till Ikea igår. Ni vet.. jag hatar Ikea.
Men, vill man ha skapligt billiga madrasser, så får man bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen.
Svettpärlor? Ja.
Bajsnödig? Ja.
Överlevde? Yeeesss!
Vid textilavdelningen, kom svetten. Med ett upphängningssystem för gardiner, där det behövs två (2) häften för enbart beskrivningar på olika kombinationer, kommer lätt svetten sipprandes.
Utåt lugn, tog jag min fullproppade vagn och sicksackade mej igenom folkmassan, mot belysningen!
Bländad av en miljon starka lampor som alstrade värme på min redan heta panna, så hör jag en pip-stämma: Det där är min vagn!
Hade i min inre stress, tagit fel vagn..
-Men. Var är min vagn då? svarar jag. Hur ska hon, 80-tals kvinnan med rosa väst och pipröst veta det? Dumt.
Min vagn står borta vid gardinupphängningsystemen.
Jag tycker, så här i efterhand att bruden ska vara tacksam, det var jag som fick köra slalom mellan varor och folkmassa, med hennes vagn, en hel avdelning! Själv fick jag gå tillbaka och göra om allt, igen.
Till råga på allt så piper hon till sin kompis: Jag trodde åtminstone att man fick ha vagnarna ifred, men icke!
Var tacksam, dumma kvinna.
Nödigheten kom i kilometerlånga kön, där jag var nödgad att lämna 3 varuvagnar, man och även där, 3, barn. För att gå och bajsa, i lugn o ro...hehehe.
Fick en förbannelse lagd över mej av min äkta man, för att jag på vägen hem lät Ossian köpa en ambulans med tillhörande ljud o ljus.
5 personer i en bil, varav en man med dunkande huvudvärk, och ett ilsket tjutande och lysande ambulans, var lika dålig kombination som det jäkla gardinupphängningsystemet.
Allt är hemma nu.
Aldrig mer Ikea. Till nästa helg, då vi ska handla det vi inte orkade denna.
Ska tilläggas att madrasserna är lika hårda som vårat köksbord.
Nu lägga Ossiman.
Gonatt alla vänner, nu ska jag gå och sova på köksbordet. Eller nej, jag tar sängen.
Sitter här. Mätt efter lite för mycket thäiländskt hämtmat hos lilla Syster Pumba i Gävle.
Onöjd för att jag verkligen trodde att byxorna jag lånade ut till henne innan jag tappat 10kg, skulle passa nu, men NEJ, rumpan blev liksom 4 delad, två skinkor på varje sida. Ska jag behöva gå ner 10 till? Fan heller, nya byxor får det bli.
Var till Ikea igår. Ni vet.. jag hatar Ikea.
Men, vill man ha skapligt billiga madrasser, så får man bita i det sura äpplet, ta tjuren vid hornen.
Svettpärlor? Ja.
Bajsnödig? Ja.
Överlevde? Yeeesss!
Vid textilavdelningen, kom svetten. Med ett upphängningssystem för gardiner, där det behövs två (2) häften för enbart beskrivningar på olika kombinationer, kommer lätt svetten sipprandes.
Utåt lugn, tog jag min fullproppade vagn och sicksackade mej igenom folkmassan, mot belysningen!
Bländad av en miljon starka lampor som alstrade värme på min redan heta panna, så hör jag en pip-stämma: Det där är min vagn!
Hade i min inre stress, tagit fel vagn..
-Men. Var är min vagn då? svarar jag. Hur ska hon, 80-tals kvinnan med rosa väst och pipröst veta det? Dumt.
Min vagn står borta vid gardinupphängningsystemen.
Jag tycker, så här i efterhand att bruden ska vara tacksam, det var jag som fick köra slalom mellan varor och folkmassa, med hennes vagn, en hel avdelning! Själv fick jag gå tillbaka och göra om allt, igen.
Till råga på allt så piper hon till sin kompis: Jag trodde åtminstone att man fick ha vagnarna ifred, men icke!
Var tacksam, dumma kvinna.
Nödigheten kom i kilometerlånga kön, där jag var nödgad att lämna 3 varuvagnar, man och även där, 3, barn. För att gå och bajsa, i lugn o ro...hehehe.
Fick en förbannelse lagd över mej av min äkta man, för att jag på vägen hem lät Ossian köpa en ambulans med tillhörande ljud o ljus.
5 personer i en bil, varav en man med dunkande huvudvärk, och ett ilsket tjutande och lysande ambulans, var lika dålig kombination som det jäkla gardinupphängningsystemet.
Allt är hemma nu.
Aldrig mer Ikea. Till nästa helg, då vi ska handla det vi inte orkade denna.
Ska tilläggas att madrasserna är lika hårda som vårat köksbord.
Nu lägga Ossiman.
Gonatt alla vänner, nu ska jag gå och sova på köksbordet. Eller nej, jag tar sängen.
Jo, då IKEA kan du åka till fler ggr men INTE vid barnbidragshelgen =).
SvaraRaderaKnäpp dam och ja, du körde ju fram hennes vagn i trängseln...
Så ska man sova hos er så får man numera sova i gästsängen i köket =) ???
Ha det så bra Lisa. Kram Hanna
Hanna: Du och din familj är hjärtligt välkommna att sova på vårat köksbord!
SvaraRaderaSandra: Jag tappade bort din kommentar, men det känns härligt att åstakomma ett skrattanfall!
Hehe, hittade din kommentar Sandra. Förra inlägget, bry dej inte om mej, jag är trauma skadad.
SvaraRaderaDet är så härligt att komma på morgon o få sig ett gått skratt.Den trötthet man känner bara försvinner.Du är helt undebar.Kram Agneta
SvaraRadera