Ossian The Man.

Veckans Ossi:

Pappan kommer hem, trött, hungrig och alldeles säkert, snussugen (Mannen nyligen slutat).

Gormar på killarna som kommit hem från skolan några timmar tidigare och lekt svinstia när mellis gjordes och förtärdes.

Gormar på Ossi när kisset rinner ner för benen och bildar en härlig plaskpöl på parketten.

Ossi, som nu är naken efter att pappa tagit av kissiga kläder, sätter händerna i sidorna, tittar bort, med lilla magen rakt ut, med nonchalant pose säger lugnt:

-Pappa, du äj djyg.

Hehe, klockrent, han var ju det.

Veckans Ossi 2:

Storbröderna som har varit på resa i Turkiet med världens bästa mormor, funderar på vad valutan i heter.

-Vad var det nu igen? När vi handlade chips...fem..fem...hm

Ossi sitter och mumsar mat, tittar på Adam och informerar:

-Fem lax.

Vad? Ett uttryck som inte ens jag använt, hur kan han? Otroligt.

Veckans Ossi 3:

Ossi provar mina halsband, går till spegeln och tycker:

-Coolt som en lastbil..

Det säger allt. I den åldern finns det nästan inget coolare än...en lastbil.

Rent mjöl i påsen?

Har haft lite fjärilar hemma, små, usla flygare, liksom lugna.

Blev fler o fler, framför allt när man närmade sej skafferiet.

Niclas fick nog, och tillsammans med barnen började Operation Utrotning.

Tömde skafferiet, kollade alla öppnade förpackningar, kastade.



Fjärilarna dras tydligen till mjöj (hahaaa, mjöj..)) och marsansås kok. Där fanns kolonnier, blä.

För att effektivisera sin utrotning kollade mannen upp de små odjuren på nätet: Mottfjärilar.

Allt kastat, dammsuget och torkat i skafferiet.

Vill inte se en enda jävla Mottfjäril till, för då har mannen hotat med att kasta alla oöppnade förpackningar också...snälla fjäril, bo i grannens skafferi istället, där har de mycket finare och dyrare mjöl, det är du värd..

fettfunderingar eller fett med funderingar.

Skön dag.
Jobbade till 15, men tog flex och drog ut på en "Beyoncépromenad" dvs lugnt, mediativt, men dock lite svettigt.
Hämtade Ossiman efter det. Kändes konstigt att cykla förbi dagis utan att ta med honom, men nu är han hemma, kollar som rutinen kräver när man kommit hem från dagis; Alvin o gänget.
Killarna kör sin dagliga rutin; spel. Mamman försöker upprätta sin rutin igen; blogg.

Har gått ner 8,3 kg nu. Bra. Jättebra. Tuttarna mindre, arslet mindre (bil o cykelturer är inte lika bekväma längre, vadderingen borta...) magen kvar, dubbelhakor kvar.

VARFÖR?

Varför får man inte bestämma var fettet ska bort?

Dumma fett.

Ingen ser faktiskt att jag gått ner så mycket, jag tycker att det är mycket, utan när de frågar hur det går med kalorierna berättar jag, varpå den frågande personen tittar på mej uppifrån o ner, höjer ett ögonbryn och utbrister ett förvånat: Jaahaaa?!

Hmm. jag vill att det ska vara uppenbart.

Nu, lasange, en halvportion, såklart.

Tankar om Beyoncé

Jobbade idag. Första dagen på en vecka. Åkte hem tidigare för att Adam var sjuk. Har alltså arbetat ca 5 timmar på en vecka. Pust. Jobbar ihjäl mej snart, tänk om man ändå fick vara hemma med barnen någon gång....blubb..blubb..drunknar i ironi....blubb.

Var ute och gick för första gången efter min förkylning, igår.

Som tur var, lyssnade jag på Beyoncé i lurarna. Tur, för när man är förkyld ska man inte anstränga sej, och, vem kan gå snabbt om man lyssnar på ballader?

Känns jättekonstigt att gå snabbt då, och ser konstigt ut om man skulle gå i takt.

Fick bli ett mellanting, lite stros.

Med Tourette-liknande utrop o små danssteg, kan inte låta bli att waila med..drömma om att någon gång få vara med i Idol och skrikwaila som alla andra brudar. Fast jag är ingen brud, jag är för gammal, och skulle säkert blunda för mycket och har ful strior-mage. Drömma får man. Tur att jag kan stanna där. Än så länge, ingen audition.

Tillbaka till Beyoncé. En nackdel är att man går lite långsammare, omedvetet, till hennes stämma, en annan är att man hör ingenting. Absolut ingenting.

En stackars löpare sprang förbi mej när jag strosade, jag blev mycket rädd när han plötsligt dök upp uan förvarning.

Tror att jag skrek lite, men jag vet inte, hörde inte om jag skrek eftersom Beyoncé gapade i lurarna. Hoppas inte.

Nu, tvätten.

Sommar

Känns som längesedan, sommar med båten och ringen, som killarna studsade runt i .

Mys!

Ers nåd.

Inte bara på dagen, utan även på natten, är det Ossiman som bestämmer. Diktatorn.

Kommer marcherande i hallen, och knackar på min stängda sovrumsdörr.

Han öppnar inte ens själv, utan jag måste pallra mej upp och öppna dörren åt Ers Nåd.

Han kryper upp i sängen, tar min kudde, som nu är hans, och mitt täcke, som han egentligen inte vill ha, utan för att det är hans att sparka av.

Använder sin mamma som ett slags fotstöd åt sina kalla, kladdiga fötter som sparkar och trycker in i mjuka magen (Än så länge, inget 6-pack). Jag ligger på 10cm, använder min arm som kudde, som domnar.

Varför lägger jag inte honom i sin säng? För det är sååå mysigt med att ha en liten skrutt nära!

Varm o trött med frenetiskt sug på nappen.

Mammas gullhjärta!

Vem är rädd för H1N1?

Håller på att bli galen på hysterin-Sviniga förkylningen.

Har haft en jobbig period med min hypokondri, det som är positivt i dessa tider är att jag varken har haft cancer eller hjärtsjukdom- bara Svininfluensa. Skönt, en sjukdom att koncentrera mina maniska tankar på.

Har spritat allt, mest mej själv och mina barn, innan, under och efter måltid. Ingen kommer innanför dessa dörrar från ett smittsamt dagis eller skola, utan att...sprita sina händer.
Ossian spårade ur vid sista spritningen, avgrundsvrål: JAG ÄR INTE HUUUK! INTE SPRIT!!

Nu är jag lugn. Orkar inte hålla hysterin vid liv. Väljer vad jag läser t ex : Du kan ha haft nya influensan utan att veta om det. Eller: Jag har haft Svininfluensa. Eller: Ren fakta om influensan, utan vilja att sätta skräck i befolkningen.

Nu har jag fyllt medicinskåpet med halstabletter, näspray och Alvedon. Give it to me. Kom igen då, svin, ta mej om du kan!

Problemet som kvarstår, framförallt på jobbet som tandsköterska är att övertyga andra om att jag är inte sjuk, jag är allergisk.
Jag har en förmåga att plötsligt nysa eller få rinnsnor i mitt munskydd ( Kännetecknas av att en våt fläck, i näsområdet på munskyddet, blir större o större, desperata försök till att snörvla in allt i näsan igen, utan framgång).
Starka dofter och gråbo är orsaken, inte H1N1. Men, vem tror på det?

Nu, lunch, sen fundera på vilken sjukdom jag ska oroa mej för härnäst, när jag inte är rädd för nya influensan längre.

Puss o kram till den som vågar!