tummelitrum o svaret på frågan

Söndagen den 20 december.
Dagen då min svärmor födde min kärlek, min man.
Dagen då min mamma födde min älskade lillasyster. Grattis!
Har, sedan jag träffat mannen i mitt liv, svurit över svärmor; Huuur i all världen kunde hon ha så dålig planering? 4 dagar innan julafton?
Varje år har hon fått höra mitt muttrande om dålig planering.

Till för tre år sedan, när Ossiman tittade ut 22 december...ha! Långnäsa.

Var och inhandlade trummor till Adam igår. Trummorna är julklapp, men eftersom vi ville att han skulle välja digitala trummor, och vi, misstänkte, att han skulle vägra digitalt, så var vi tvungna att fråga honom innan.

Mycket riktigt, inte ens trumförsäljarn kunde övertala Adam, så på julafton kommer vi att få allt annat än julro med hans nya slagverk.

Jag förstår honom, kanske inte samma känsla att sitta med hörlurar och lira, det som stör mej är, att han inte förstår oss....

Har länge gnällt över skitiga glasögon, begärt tips på jobbet om bra putsdukar, spray osv.
Inget har funkat. Tänkte att jag skulle klippa till luggen, så att inte den ligger på brillorna och skitar ner. Hmm, låter som om jag är riktigt sunkig, men luggen skitar faktiskt ner glasögonen, trots att jag tvättar håret.
Detta med smutsiga glasögon ar blivit en stor sak för mej, som ni märker.

Nu. Har. Jag. Svaret.

Stod, häromdagen och grejade i köket. Jag lagade förmodligen inte mat, jag gör inte sådant, men gjorde något annat.
Ossi traskar med målmedvetna steg, förbi mej. Öppnar kökslådan där jag förvarar min putsduk till glasögonen.
Tar fram duken, och...snyter sej i den. Högt o ljudligt. Torkar sej om näsan. Lägger tillbaka duken, stänger lådan. Går därifrån.

Aha. Det där hade han gjort förut. Det syntes. Så jag har alltså putsat mer och mer desperat med, en snorig putsduk...

Nu, ska jag sjunga för min man!